Dagens citat

"Frihet är något gott som växer om det brukas och krymper om det icke brukas."

källa: Carl Friedrich von Weizäcker

Försöker göra mig lite vacker,,,hjälper det tro ?

Fredag 1 november

Tänk att det redan är november.

Idag är det datortomografi som gäller upp tidigt även denna dag,,,klockan 7.45 skall jag infinna mig och då skall bröstkorgen röntgas.

Är trött på allt,,,trött på att vara sjuk.

Gårdagens mammografi gick bra,,tror jag...men visst gör det lite ont. Svar kommer väl så småningom....

Sedan var vi och handlade för mamma och lämpade av det hemma hos henne.

Handlade själva lite frukt och tidningar. Väl hemma gjorde jag en stek, gjorde köttbullar och bakade en mjuk kanelkaka. Med andra ord så var jag pigg igår trots allt. Hmmm.

Jaha vad blir det mer denna dag tro ?

Pyssel hemma och en mysfredag med tvkväll.

Jaja vi får se hur dagen blir,,,o kvällen.....

Nu skall jag skynda vidare med livet,,,,,,

Ha en bra dag,,,,,,

Dagarna bara flyger förbi och jag försöker sysselsätta kropp såväl som hjärna och själ. 

Sysselsätta mig...hmmm....tankarna virvlar och far.....

  "Man kan ha det värre" säger många men vet ni, ingen utom jag vet hur jag har det. Eller inte har det, numera. Folk tror jag är stark, det är jag inte. Stark,,,hur är man då.  Är en mes. Rädd liten fågel,,stundtals. Sitter här eller rättare sagt ligger, och tänker på Varför?

Varför just jag?

Om man oroar sig för framtiden varje dag...lever man då?

Vad komplicerat livet kan vara ibland. Utifrån, med andras ögon, verkar allt så bra. Och den bilden är kanske rätt till stor del. Men djupt därinne döljer sig någonting annat. Något som ligger där och gnager. Jag vill känna, men tror det gör för ont. Att dra sig undan sina egna känslor, sina egna tankar. Gömma saknad, tappa balans, dölja ögonen. Jag försöker glömma, hur man känner. Inte låta tankarna flyga fritt, utan bunta dem och stänga in dem. I alla fall en stund, tills allt är hanterbart igen Förmågan att njuta av de små sakerna i livet tar en igenom de stora och svåra sakerna så mycket lättare än om allt var nattsvart. Jag stannar upp, tänker, förundras och skjuter undan det som gör ont en stund. För nog uppväger det fina det dåliga? Det är fint att tänka så. Men inte alltid jag kan tänka så.

Ingen kan se allt med socker på precis varenda dag.

Jag vägrar bli bitter, men jag kan väl få vara väldigt liten och ledsen iallafall ibland?

Hade jag fått välja så hade jag inte haft alla dessa krämpor.

Imorgon är det en ny vacker dag.

Höstrusk eller sol,,,,det blir i alla fall en ny dag....en VACKER DAG får man hoppas och jag hoppas att jag kan få må någorlunda i alla fall.

Sov Gott kära bloggarvänner....imorgon är det nya tag som gäller,,,

Tack!!

Verkligen stort jättetack för de fina orden jag får av er i kommentarer och mail!

De värmer och stärker mig massor ska ni veta!

Kram.

Tror att jag har så många tankar att de har stannat någonstans på vägen och inte hittar ut.

Jag, som alltid brukar kunna sätta ord på allt sitter mest i soffhörnet och stirrar.

Jag behöver någon som trycker på Ctrl+Alt+Del åt mig.

Omstart i livet önskas.

Seeg,,,,tänker ,,,undrar,,,,,

Trött,,,,

Idag är det mammografi redan kl 7.45 sååå tidigt,,,....så då måste jag peppa mig och ge mig ut,,,,,

Ha en bra dag,,,,,

Tisdag 29 oktober

Namnsdag: Viola

Nationaldag: Turkiet

Dagens citat

"De flesta människor skjuter upp till imorgon vad de borde gjort igår."

källa: Edgar Watson Howe

Det finns alltid HOPP om bättre tider.

”När jag blir en gammal gumma ska jag gå klädd i lila! Med en röd hatt som inte matchar och som inte passar mig, och jag ska använda min pension till konjak och sommarhandskar och sidensandaler och säga att vi inte har pengar till smör. Jag ska sitta på trottoaren när jag blir trött och mumsa i mig gratisprover i affärer och trycka på larmet och dra min käpp längs allmänna staket och ta igen för min ungdoms måttfullhet. Jag ska gå ut i regnet i mina tofflor och plocka blommor i andra människors trädgårdar och lära mig att spotta. Man kan ha på sig gräsliga skjortor och bli ännu tjockare och äta två kilo korv i stöten eller bara bröd och pickels i en vecka och samla på pennor och ölunderlägg och annat i lådor. Men nu måste vi ha kläder som håller oss torra och betala vår hyra och inte svära på gatan och vara ett gott föredöme för barnen. Vi kommer att bjuda hem vänner på middag och läsa tidningarna. Men kanske jag borde öva nu? Så att inte folk som känner mig kommer att bli för chockade när jag plötsligt är gammal och börjar klä mig i lila.”

Dikt av Jenny Joseph